Bodelning

Bodelning kan göras mellan makar eller sambor.
Reglerna skiljer sig väsentligt åt.

Bodelning mellan sambor kan bara omfatta sådan gemensam bostad och sådant gemensamt bohag som från början har skaffats för gemensam användning. Allt som har införskaffats innan samboskapet påbörjades faller därmed utanför det som bodelas. En bodelning förutsätter också att samborna inte har avtalat bort Sambolagen genom ett samboavtal. Om man vill ha en bodelning måste man begära det inom viss tid. Annars förloras rätten till bodelning. Efter dödsfall är det bara den efterlevande sambon som har rätt att begära bodelning. Den avlidna sambons arvingar har ingen sådan rätt.

Bodelning mellan makar är obligatorisk vid skilsmässa och dödsfall. Allt som inte är enskild egendom (genom äktenskapsförord eller genom förordnande i gåva, testamente eller försäkring) ingår i bodelningen, oavsett när egendomen införskaffades.

På frivillig grund kan bodelning också göras under pågående äktenskap. Eftersom det för närvarande inte finns någon gåvoskatt, kan man som alternativ till bodelning under pågående äktenskap överföra egendom genom gåva istället. Det är vanligt att makar väljer att överlåta hälften av en ägd bostad till sin make genom bodelning eller gåva. Orsaken till det är att den make som ensam äger en bostad, skulle förlora sin rättsliga handlingsförmåga (exempelvis p.g.a. demens), så får inte den andra maken sälja bostaden. För det krävs isåfall ett godmansförordnande eller framtidsfullmakt. Efter försäljningen erhåller den maken som inte stått som ägare till bostaden heller inte tillgång till vinsten från fastighetsförsäljningen. Med ett hälftenägande fördelas risken lika mellan makarna.