Testamente

När någon har avlidit fördelas den avlidnes kvarlåtenskap enligt den arvsordning som beskrivs i lagen, om det inte finns ett giltigt testamente som leder till en annan fördelning.

För upprättande av testamenten, gäller stränga formkrav. Exempelvis ska de (enligt huvudregeln ) vara skriftliga, egenhändigt undertecknade och bevittnat av två personer i som är samtidigt närvarande när testator undertecknar sitt testamente. Undantagsvis, i vissa särskilda fall, kan också så kallade nödtestamenten bli gällande. Det finns bestämda regler för dem också. 

Att notera är särskilt att det krävs testamente för att sambor eller kusiner ska ärva varandra. Detsamma gäller om man är gift, och det finns särkullbarn.

Barn till en avliden har alltid rätt till minst hälften av det arv som de skulle ha fått om testamente inte hade funnits, den s.k. laglotten. Gemensamma barn till gifta föräldrar måste vänta på sitt arv tills båda föräldrarna har avlidit.

Skäl att upprätta testamente kan vara att man vill sätta den legala arvsordningen ur spel, föreskriva att arvet ska vara mottagarens enskilda egendom eller förebygga tvist mellan arvingarna.